Coldplay imponerade på mig trots att jag normalt sett inte lyssnar på dem alls.
Blev medsläppad av Cicci och hennes nya tjejleksak som i utseende är en slående kopia av Carla Bruni.
Norsk, vild, manipulerbar, dåligt självförtroende, korkad. 4 av 5 rätt för urtypen av tjejer som Cicci hakar upp med. Min stora förvåning är bara att Cicci fortfarande söker tjejer. Hennes tjej ragg brukar oftast vara bounces efter att någon kille sårat henne, men nu har hon sökt sig till tjejer en bra lång tid, bortsett från vissa undantag.
Jag har hört en del Coldplay låtar, känner igen ytterligare några, men det var nog energin på scen som svepte med mig. Tja det eller faktumet att jag hade tagit semester resten av förra veckan och hade något att må dåligt över dem närmsta kommande dagarna samt proppat i mig ett mindre apotek.
För flera år sedan försvann en mycket nära vän ungefär vid gågna helgens tidpunkt på ett oväntat och jävligt sätt. Många är vi som undrade vad fan han tänkte och vi funderar än idag på vad han menade i det han lämnade efter sig.
Av respekt för hans bakgrund sammlas vi ett antal personer hos hans föräldrar och umgås i 2 dagar för att hedra hans minne.
Dessa 2 dagar är strikt nyktra då hans bortgång bla kopplas till droger och alkohol och jag har alltid sjuk ångest för att åka dit vilket jag tar ut dagarna innan. Resan på ett par / 3 timmar var sjukt jobbig, med bakfylla och backlash.
När jag anlände på plats, släppte jag alla sådana känslor och koncentrerade mig istället på skället till att vi sammlas varje år.
När jag kom hem i måndags satt en för mig komisk lapp i trappuppgången:
"Du din jävel som släpper in heroinister i trappen! Ber för att ditt anus ska hemsökas av tusen demoner inatt"
Jag undrar vad fan som hände i trappen i helgen???
onsdag 17 september 2008
Vilken bergochdalbana(e) sommar. Toppar på högsta nivån och fria fall till den lägsta smutsnivån. Skulle flyttat hem till min egen lägenhet runt midsommar, ett större genombrott i karriären gjorde att jag skulle fira lite lätt. Den resan blev 3 veckor lång och någonstans längs den stora resan lovade jag tjejen som hyr i 2:a hand 6 månader till.
I efterhand var det rätt val då mina 2 nuvarande projekt gynnas av att jag bor där jag bott sen jag flyttade. Ångesten när jag klev ur ruset och insåg vad jag gjort var som att bli pressad av en grävskopa, jag var tom nära att ta till våld för att få tillgång till mitt hem igen.
I slutet av Juli kände jag mig helt död, kändes som att jag dömt mig själv till plåga i detta liv i och i denna lägenhet för att straffa mig själv, och så kanske det var.
Semestern därefter spenderade jag på Jamaica och öarna runt omkring. Allt eftersom dagarna gick var jag helt på det klara med att säga upp mig när jag kom hem.
För första gången i mitt liv gjorde jag budget och kostnadsplaner, räknade på en försäljning av lägenheten, bilen samt hur länge ja skulle klara mig på nuvarande kapital om jag stannade utomlands.
Ett samtal i augusti fick mig att ta en lång funderare och jag bestämde mig till slut för att gå in med pengar i dem 2 företagen jag jobbat för senaste året.
Väl hemma kom ekonomin och allt annat ifatt mig, jag skulle blottat mig själv om jag gick in utan ekonomisk stöd, alternativ lägga allt mitt sparade kapital och hoppas på det bästa.
Så jag svalde stoltheten och bad på mina knän hos släkten. Jag kan bara gissa varför jag fick pengarna och mer därtill, men jag kan ge mig fan på att om det går åt helvete kommer kontraktet jag skrev på, att tvinga mig att börja dansa naken för pengar på t-centralen för att ens överleva.
Att sjunka ner i min egen djupa grav gjorde att jag också missade vad som hände här hemma. Förmodligen brydde jag mig inte ens vid tidpunkten, men när jag väl kom hem tog det inte lång tid att inse att P hade trasslat till det för sig ordentligt.
Det började med en liten kredit hos en av dem kranarna vi använt.
Kranen blir sedemera pressad på pengar och P betalar sin kredit samt en annan persons kredit för att lösa ut kranen och säkerställa framtida leverans.
På något sjuk sätt får dem som pressat kranen på pengar för sig att P är den som inte gjort rätt för sig genom att ta kredit hos kranen så att kranen inte har kunnat göra rätt för sig gentemot dem.
Under tiden jag är på semester blir det hela inflammerat med mindre möten och tjafs.
När jag kom hem i på Augusti var det så uppblåst att en uppgöelse inte var att undvika. Att inte ställa upp på P var otänkbart men samtidigt som jag kände obehag om att allt skulle gå fel och mina närliggande affärer skulle gå förlorade. Jag varken kan eller kommer jag kunna svika P. Men för första gången som jag kan minnas i mitt liv hoppades jag på en lösning där alla skulle inse vad som skulle hända och att alla skulle lägga ner.
På mötet gick allt fel, killarna provocerade P. Slagsmål bröt ut och allt blev mer eller mindre kaos. Jag blev tacklad och hamnade på marken, vände snabbt och tog grepp. Precis när jag ska till att gå vidare känner jag en skarp smärta i vänster arm.
Min första tanke är att någon slår mig med ett knogjärn eller annat tillhygge.
När jag vänder huvudet ser jag en elak liten sate till hund, som mer eller mindre sitter fast i vänster arm. Får en smäll över ögat och ögonbrynet spricker.
Efter det är det ganska dimmigt, vet att jag skakar armen och skriker nåt om hunden som sitter fast. Det kan ha varit en minut eller 10 sek men sen kommer Danne och sliter bort hunden, det sista jag kommer ihåg efter det är nästa smäll från killen jag "brottades" med.
Vaknade upp på akuten med Danne och P. Vi sitter i väntrummet och jag tycker av någon anledning att Dannes trasig näsa är jätte kul. Dvs tills han säger att kolla dig själv i spegeln och din underarm bror. Jag var inte vacker i ansiktet och underarmen såg ut som Karl Alfreds underarm.
Jag blir inkallad först och får en stelkramp spruta samt en annan jag inte minns, sen får jag veta att mitt ögonbryn ska sys men att det kommer dröja. Minns att Danne kommer ut ett tag senare och vräser att han måste komma tillbaka för att rätta till näsan. Vi bestämmer oss för att gå vilket jag inte är så nöjd med nu då jag har ett redigt jack i ögonbrynet.
I efterhand var det rätt val då mina 2 nuvarande projekt gynnas av att jag bor där jag bott sen jag flyttade. Ångesten när jag klev ur ruset och insåg vad jag gjort var som att bli pressad av en grävskopa, jag var tom nära att ta till våld för att få tillgång till mitt hem igen.
I slutet av Juli kände jag mig helt död, kändes som att jag dömt mig själv till plåga i detta liv i och i denna lägenhet för att straffa mig själv, och så kanske det var.
Semestern därefter spenderade jag på Jamaica och öarna runt omkring. Allt eftersom dagarna gick var jag helt på det klara med att säga upp mig när jag kom hem.
För första gången i mitt liv gjorde jag budget och kostnadsplaner, räknade på en försäljning av lägenheten, bilen samt hur länge ja skulle klara mig på nuvarande kapital om jag stannade utomlands.
Ett samtal i augusti fick mig att ta en lång funderare och jag bestämde mig till slut för att gå in med pengar i dem 2 företagen jag jobbat för senaste året.
Väl hemma kom ekonomin och allt annat ifatt mig, jag skulle blottat mig själv om jag gick in utan ekonomisk stöd, alternativ lägga allt mitt sparade kapital och hoppas på det bästa.
Så jag svalde stoltheten och bad på mina knän hos släkten. Jag kan bara gissa varför jag fick pengarna och mer därtill, men jag kan ge mig fan på att om det går åt helvete kommer kontraktet jag skrev på, att tvinga mig att börja dansa naken för pengar på t-centralen för att ens överleva.
Att sjunka ner i min egen djupa grav gjorde att jag också missade vad som hände här hemma. Förmodligen brydde jag mig inte ens vid tidpunkten, men när jag väl kom hem tog det inte lång tid att inse att P hade trasslat till det för sig ordentligt.
Det började med en liten kredit hos en av dem kranarna vi använt.
Kranen blir sedemera pressad på pengar och P betalar sin kredit samt en annan persons kredit för att lösa ut kranen och säkerställa framtida leverans.
På något sjuk sätt får dem som pressat kranen på pengar för sig att P är den som inte gjort rätt för sig genom att ta kredit hos kranen så att kranen inte har kunnat göra rätt för sig gentemot dem.
Under tiden jag är på semester blir det hela inflammerat med mindre möten och tjafs.
När jag kom hem i på Augusti var det så uppblåst att en uppgöelse inte var att undvika. Att inte ställa upp på P var otänkbart men samtidigt som jag kände obehag om att allt skulle gå fel och mina närliggande affärer skulle gå förlorade. Jag varken kan eller kommer jag kunna svika P. Men för första gången som jag kan minnas i mitt liv hoppades jag på en lösning där alla skulle inse vad som skulle hända och att alla skulle lägga ner.
På mötet gick allt fel, killarna provocerade P. Slagsmål bröt ut och allt blev mer eller mindre kaos. Jag blev tacklad och hamnade på marken, vände snabbt och tog grepp. Precis när jag ska till att gå vidare känner jag en skarp smärta i vänster arm.
Min första tanke är att någon slår mig med ett knogjärn eller annat tillhygge.
När jag vänder huvudet ser jag en elak liten sate till hund, som mer eller mindre sitter fast i vänster arm. Får en smäll över ögat och ögonbrynet spricker.
Efter det är det ganska dimmigt, vet att jag skakar armen och skriker nåt om hunden som sitter fast. Det kan ha varit en minut eller 10 sek men sen kommer Danne och sliter bort hunden, det sista jag kommer ihåg efter det är nästa smäll från killen jag "brottades" med.
Vaknade upp på akuten med Danne och P. Vi sitter i väntrummet och jag tycker av någon anledning att Dannes trasig näsa är jätte kul. Dvs tills han säger att kolla dig själv i spegeln och din underarm bror. Jag var inte vacker i ansiktet och underarmen såg ut som Karl Alfreds underarm.
Jag blir inkallad först och får en stelkramp spruta samt en annan jag inte minns, sen får jag veta att mitt ögonbryn ska sys men att det kommer dröja. Minns att Danne kommer ut ett tag senare och vräser att han måste komma tillbaka för att rätta till näsan. Vi bestämmer oss för att gå vilket jag inte är så nöjd med nu då jag har ett redigt jack i ögonbrynet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)