Misslyckad kväll? Jo, det är nog det minsta man kan säga... Vi började kvällen med en riktigt bra melodi som sorligt nog snabbt fuckade ur. P bor numera med sin fru och min guddotter i en bra villa och önskar inget mer av livet än lycka. Hans fru fyllde år idag vi var runt en 40 personer som firade där. Allt bra so far, träffade en trevlig tjej som var på besök från Rom och som kände P.s frus syster. Tyvär finns det alltid idioter som ska hävda sig. En kille som är (var?) gift med en granne till P började kladda på P:s fru i bubbelpoolen. Det hela gick som väntat ganska illa. P blev rasande och slog sin granne, grannens bror slog P varpå jag slog grannens bror. Tror vi kan ställa in midsommarfirandet mellan grannarna... Tog taxi hem vid 01.00 och orkade inte ens gå ut. Bjöd över Cicci och vi jobbar just nu på att sluka några reisling flaskor,

Cicci en komplicerad fråga(?)!

Dem som tidigare följde bloggen innan min mörka period följt av min Caroline period vet att en av mina bästa vänner och en del av mitt samvete heter Cicci. Cicci är en kvinnlig version av mig själv men har nu hamnat hos en idiot till pojkvän. Ja jag tycker killen lider av grav mental störning delvis för att jag inte längre kan ligga med Cicci när jag vill. Dock har jag börja tro att allt inte är rätt i deras förhållande. P:s tjej har blivit riktigt bra kompis med Cicci och dem tränar nummera tillsammans. För ca 3 veckor sedan så berättade P:s flickvän för honom att Cicci har en del konstiga blåmärken som hon sett i duschen efter träningen. Cicci nekar detta när jag frågar, men jag litar på P:s flickvän... Nästa lördag har M förlovningsfest och vi är alla bjudn, frågan är hur man ska agera där?

Livet leker igen, eller? Senaste 2,5 åren har jag sprungit framåt i en hastighet som lämnar dem flesta personer långt bakom. Jag försöker numera styra vardgen och helgerna att inte spåra ur för jämnan, då jag inte blir yngre för vare dag som går. Dessutom går många av mina nya arbetskamrater på samma ställen som jag hänger på med mina riktiga vänner. Det har hänt några pinsamma incidenter redan som jag fått betala bra för. På sen sommaren förra året så gifte min kusin sig, och min lillebror var best man. Min lillebror är en bra mycket bättre människa än vad jag är på alla plan. Dem hade bokat en klassiks amerikanskt bröllop, dvs 3 dagars med middags repetition, lunch samma dag, samt brunch dagen efter och diverse aktiviteter. Kalaset gick av stapeln på Thorskogs Slott och bruden (Mel****) hade större delen av sin släkt influgen. Problemen började redan på torsdagen då vi hade en klassisk amerikansk svensexa. Det började med en strippa på hotellet och fortsatte runt om i Göteborg. Spriten flödade och någonstans vid halv tio kom frågan om kola upp. Efter lite diskussion ringde jag en kran i Sthlm och frågade om kontakter i Göteborg. Efter ca 2h fick jag tag på några kuvert och jag trodde festen var ett faktum. Vi drog tillbaka till hotellet på Avenyn och startade en ny förfest, och då går allt fel. Ett klassisk problem uppstår när det gäller droger, en person tar en lina avsedd för någon annan. Oftast är det inget problem då det nästan alltid finns mer, men några idioter ställer alltid till problem. Min erfarenhet är att folk alltid blir galna när det gäller droger dem inte får det dem tror sig ha rätt till. Oftast är det dem som inte betalat (och aldrig kommer kunna betala för sig) som blir mest förolämpade och ställer till problem. En barndomsvän till Mel**** (och som vi fick veta senare en gammal high school love) blir sur på min kusin och börjar skrika om att han inte är värd Mel**** då min kusin tydligen tagit hans lina. Efter 15 min skrik och hot har P löst situationen och styrt upp 2 taxi för att åka vidare. Jag sitter med min kusin i första taxin och han hetsar ordentligt. När vi kommer fram till vald nattklubb och kommit in, tar det ungefär 20 min innan det liknar en drunk bum fight mellan nämnda personer. Dagen efter vid lunchen får jag som vanligt smaka predikan från min far. Vi har numera en bra relation, det efter att min mor gick bort för ca 2 år sedan. Dock kommer jag nog aldrig ifrån mitt förflutna och fortsätter mitt därför mitt sakta förfall mot botten.

En oändlig cirkel?

Vad ska man tänka, tro och säga?

Att livet går i cirklar som upprepar sig verkar för min del vara jävligt sant.

Efter att hållt mig på den rätta sidan av moral och lag har jag återkommit till det jag lever för. Ett sakta förfall. Att jag skött mig i ett par år spelar verkligen ingen roll alls när jag gång på gång faller tillbaka till den dekadens som passar gammla romare och mig.

Nytt jobb. ny tid, nytt levnadsätt...

...yeah right en lögn rakt igenom.

Har ett nytt jobb som konsult i en av dem mest lönsamma branscher i Europa idag, tjänar mer än jag någonsin gjort men ändå måste jag fucka upp.

Sedan julas är jag tillbaka i gammla spår och eskalerar.

Det är en händelse som får mig att börja ångest skriva igen, det hände igår.

Jag har aldrig och kommer aldrig bryta med dem jag vuxit upp med och nu har P:s små bröder kommit upp i 20 års åldern. Desa 2 galningar, R&R var ute med oss hela gänget igår.

Att tro att det hela skulle gå smärtfritt är precis det typiska problemet alla människor har: "Denna gång går det bra". Det började ca en timme in på den baren vi förfestade på. Några dumma jävla förortsbor kommenterade att P hade en skjorta på sig på en rockbar.

Det tog ca 30 sek innan R slängde ut sin öl över bordet och bad om servetter.
Servitrisen kommer med en hel rulle Torky som ganska snart seglade genom lokalen och landade på killens och hans sällskap bord.

Lustigt nog var allt stilla och fint, vilket hetsade R ännu mer. Han satt med en tom flaska Carlsber Export och P sa säkert 5ggr: "Lägg ner flaskan för fan".

Samma sekund P gick för att beställa åkte flaskan tvärs över lokalen och splittrades i väggen ovanför idioerna. Inte helt oväntat blev det slagsmål och det slutade med en svullen högerhand för min del.

Vad är det för fel på Sverige?

Där jag står med mig själv ner i skiten igen, gällande mitt missbruk som jag halvt förnekar själv.

i allafall gick jag till en psykiatrist efter för längre väntetid, efter vårat samtal som var på över en timme hade hon lika många bra tankar som en nyfödd sparv redo för en delikatess bricka.

Jag fick ett recept på 25 Sobril på 5mg styck.

-Jag kommer äta detta innan jag ens kommit hem, plus att dem bidrar nog till att jag vill ha mer av andra varor.

-Vad menar du?

-Jo att jag e körd som människa men kräver hjälp och att Sobril är ett skit medel för mig.

-Kan du förklara?

(Snabbspolat ca 15 meningar)

_jag skiter i detta, kan du inte ge mig något som hjälper så kan du dra åt helvete, din jävla wannabe.


Tillägas ska väll säga att dem hade varit bra att ha nu när jag sitter påtänd och skriver detta.

Att beskriva allt som hänt på den tiden sen jag senast skrev
skulle kräva en bok i större format.

Jag skrev förut för att jag var en trasig individ som behövde prata av mig.
Då jag inte tror på psykolog hjälp, utan att man hjälper sig själv, var
bloggen min räddning i min egen depraverade värld.
Jag förespråkar nu som alltid att man ska leva som man lär, varav
jag har valt sjukt många dåliga val i mitt liv.

För ca 13 månader sen, träffade jag någon som ändrade mig, (allafall då).
Karoline ändrade mig tillfälligt, plötsligt var jag killen som gick på par middagar,
killen som ändrade sina inställningar, killen som närapå bröt med dem vänner
som inte nådde Karolines standard. Jag var inte långt ifrån mobb offret alla gav sig
på i gymnasiet, och jag reagerade inte ens, tvärtom jag trivdes! Allt för att skapa
en lycklig tillvaro med Karoline, vilket jag idag inser var ett desperat behov att själv
må bättre och jag trodde falsk att hon var utvägen.
Bland mycket som hände under våra ca 8 månader fick hon mig att bryta med Matte, P, Danne, för
enligt henne; (vilket jag köpte) var det deras fel att jag gjorde det jag gjorde.
I efterhand inser jag bara att det är lätt lura någon som vill tro att ens eget förfall är andras fel.

Under våran tid tillsammans gjorde jag vissa positiva val ur vissas synpunkt, bla bor jag i min lägenhet i
Stockholm igen.
Jag drack mindre under den tid vi träffades, jag drog ner på drogerna, och försökte anpassa mig till
det alla från släkten alltid förväntat sig av mig; En respekterad ung man, som resten kan lägga till sin lista av
framgångsrika släktingar.
Allt för att hålla uppe skenet av en perfekt släkt, när vi i själva verket är så sjukt jävla dysfunktionella.

I sommras rasade fasaden, jag var bjuden på Mattes födelsedags fest och blev förbjuden att gå ditt.
Det gräll som följde var mitt uppvaknande!
Ca 2,5 mån tidigare bröt jag med ett företag som Karolines pappa ordnade kontrakt med åt oss.
Han stod som konsult och fick % på allt, problemet för oss var att dem betalade inte fakturorna.
När jag sneade och skrek, slutade det med att Karoline skrek att jag förstörde hennes familjs ekonomi.
Jag stod på mig, och bröt med henne och hennes familj

Den aktuella kvällen så tog jag kola för första gången sen vintern, och tog en taxi till Mattes föräldrars villa
för att ha en trevlig kväll. Efter buffe, sprit och ett återförenande med dem jag hör hemma med, ringde det på dörren.
In kommer Karoline, med pappa och någon rå sälle till farbror. Farbrodern börjar skrika och ställa
till liv och anklaga mig för allt möjligt, (förmodligen mycket sant om man tittar bakåt i tiden).
Den förste att bli arg är P:s bror som tror att det är några oinbjudna som stormar festen.
Han gör det han gör bäst, han slår ner Karolines pappa, varpå han får en smäll som skulle sänkt en noshörning.
Jag sitter i ett annat rum och rider på en valium våg, när jag hör skriken. Springer ut i hallen och
förstår inte alls vad som händer, plötsligt har jag ett par händer runt halsen och får en chock.
Det kändes som 3 timmar, men var säkert bara 30 sek. Har jag någonsin varit rädd, var jag det då, fick inte ens uns luft.
Till min lättnad hoppar Matte på honom.

När allt lugnat sig, visar det sig att Karoline ljugit ihop en historia att jag slagit henne, tydligen
för att hämnas för att jag gjorde slut och drog samma kväll.

Självfallet har någon ringt snuten. Ja jag fick följa med till stationen, misstänkt för ringa narkotikabrott.


Efterspelet blev vad jag väntade mig, skit från mors sida av släkten, hot om indraget bidrag med mera.
Föreläsningar om vilka krav jag förväntas uppfylla, att jag skämmer ut våran släkt.

Åkte i slutet av juni till London för att reflektera och fundera vad jag egentligen vill.

Kom hem i mitten av September och lever egentligen som jag gjorde innan Karoline.
Är jag nöjd? : Ja
Har jag återfallit i förfall? : Ja
Droger igen? : Ja
Saknade stureplan? : Nej
Går på stureplan? : Ja
Ångest? : Ja
Kellys är fortfarane galet att gå på? : Ja

Helt underbart diss från dig på flashback flygis.

Roligare blev det när jag läste ikapp bloggen på flygvardinan.com




Har varit i Oslo í ett tag. Etableringen gick bra, men folket där är idioter.

Förra helgen tog begäret över och jag började söka. Av 10 tillfrågade hade 0 något att sälja som jag ville ha.

P, hans bror och, M flög in på fredag em..

Fördrink= Mycket bra

Mat = OK

Allt efter = kanon.



Vid 22 i söndags satte suget in ordentligt, Efter ca 10 min taxi. där jag lovat pengar före resan, fick vi tag på kola från en ny källa.

P var helt instabil och skulle bränna ner innegåden där jag bor. Hos alla ¨galningar jag känt eller blivit hotad av tar P upp en 10 år gammal sak. Har redab blivit hotad med detta förut och vill inte lösa det just nu.