Nu är det dags för en period av intensiv träning och återuppbyggandet av psyket.
Varje vaken stund på dygnet som jag inte är påverkad av någon kemisk substans är en dålig stund.

Jag, Anders och någon psykopat vän till honom drev runt från bar till bar och drog fernet eller sambuca shots. En bit bort från Vapiano kommer ett gäng killar med täckjackor 7 modeller för stora gående. Självfallet går dem in i oss, följt av det sedvanliga "Vad tror du" snacket. Dessa stackars förortskillar var inte beredda på vad som väntade. Anders psykopat vän var hög på ladd och även dem oidentifierade substanserna han äter varje dag till frukost. Han gjorde ett hopp rakt in bland dem, som bäst kan beskrivas som någon form av dropkck man såg på wrestling när man var liten. Jag fick äntligen utlopp för några veckors undertryckta agressioner när jag gick lös på högen. Adrenalin kicken som rusade in i mig när jag fick in en av dem klockrenaste sidsparkarna jag fått in på någon utanför en tävlingsring går inte att beskriva. 4 minuter senare sprang vi i riktning mot karlavägen för att komma bort från uppståndelsen.

Ibland vet jag iinte om jag borde kapa en del av den bekantkapskretsen jag umgås med.
Vi hamnade till sist på efterfest hos en tjej som heter Carolina. Mitt i festen när jag har det som roligast med att försöka få en tjej att låta mig dra en lina från hennes bröst, förösker någon bryta sig in genom dörren. Tydligen har Carolina ett helt galet ex som ville in. Hon fick panik och alla andra med, jag erbjöd mig att sparka upp dörren i ansiktet på honom, men då blev det helt hysteriskt. Han var bara missförsod etc etc, musiken stängdes av och vi skule alla sitta tysta tils han gav sig. Jag hade 2 personer som höll i mig så att jag inte skulle göra något dumt.
Efter ca 5 minuter hörs en redig smäll i dörren och 30 sek senare ringer min mobil. Det visar sig att Anders har hopat ut genom köksfönstret (hon bor längst ner i ett halvstort hus). Sen har han helt sonika gått in genom porten igen, smällt till killen och sen skickat honom med ansiket före rakt in i dörren. När jag öppnar ligger en kille i kostym raklång i trappen med hela ansiktet nersölat med blod. Anders växte i mina ögon, resten som var där har sjunkit. Carolina började gråta och tog in killen för att plåstra om honom. Jag kände att det var dags att gå.

Som Anders utryckte sig, jaja polisanmälan kommer väl snart på mig, men vaddå jag kände mig hotad till livet.