Idag var första gången jag satte foten på kontoret sen i fredags runt 2.
Måndag, Tisdag skyllde jag på möten, bokade uppdrag med mera.
Bara att kliva in på jobbet gav mig ångest!
Alla jävla skärmväggar utanför mitt kontor, det sunkiga expresso maskinen som bara krånglar, idiot kunder som inte klarat Matte A, Annette som tjatar om ett jävla julbord till firman!
Venen brast idag efter lunch, skällde ut Annette efter ett misstag som jag begick då jag fortfarande bara var anställd.
Jobbet är iof inte den verkliga orsaken till att jag beter mig som jag gjort.
Åter igen har jag inte kunnat svälja massa skit från släkten.
I Fredags var jag på ett litet intimt firande av en släkting då en syssling, ja en jävla syssling dvs förälders kusins barn, ifrågasatte en del saker jag gjort när jag var yngre. Det slutade med att hans ingifta mamma fick spel och enda lösningen var att jag gick.
Åkte till Cicci för att lätta på sinnet.
Vid ca 01.00 hade alla gått ut och pulvret åkte fram. Minnet är mycket sporadiskt från kvällen. Ungefär 10 mins minne för varje stor lina om ens det.
Cicci tröttnade på mig någonstans på vägen och gick och la sig, utan minne följde jag efter och somnade i hennes säng.
Vaknade av ett jävla liv på morgonen. Ciccis flickvän hade kommit hem full och vad jag gissar hög vid 10 på morgonen. Hon väckte Cicci och bjöd på en riktig resa, då hon vet om mitt förflutna med Cicci.
Mina försök att lugna parterna fick bara dåliga konsekvenser så jag tog en taxi därifrån.
